Dagen E

Det är dagen efter dagen D som måste vara dagen E. Hehe. Jag känner mig halvt medvetslös, jag orkar knappt trycka på tangenterna. Men fan vad värt. Herren vad roligt jag hade, tack till varenda skalle men framför allt Linn! Puss på dig. Och min jätte efterlängtade Rasmus kom hem också! LILLA överaskningen. Och jag tror inte ni förstår hur glad jag blev. Vart ju nästan i chocktillstånd, typ.

Nej nu orkar jag inte skriva mer. Kan bjuda på 3 bilder bara för att ni är ni




 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0