eemelievictoria

Softilerar i soffan o behöver skriva av mig. Har kommit på att det är som om att min kropp säger ifrån varje gång jag är lycklig. Det är som om att kroppen övertygar mig om att jag ändå kommer att sluta upp olycklig. Jag kan inte komma loss från tankebanorna jag hat fastnat i och det är ditt fel. Du har förstört för mig genom dina problem, och som det ser ut nu vill jag aldrig ha någonting med dig o göra. Synd att det har blivit som det blivit då du var en STOR del av mitt liv men just nu bryter du bara ner mig. Tack för mig.